Idag slog det mig...

... att jag verkligen längtar till julen. Det var efter ett samtal med min kloka mamma som julkänslan spred sig i magen med värme. Det ska bli så mysigt att få fira jul tillsammans med familjen och framförallt att få se S tindrande ögon när Tomten kommer med alla klappar. Jag håller nästan på att förköpa mig men det är så himla roligt att handla klappar till barn och då i synnerhet sina egna. J kommer förmodligen tycka att presentsnörena är finast och att papprena som prasslar är mest spännande men så är livet om den första julen firas när man är ynka sju månader.

Nästa helg blir det spelkväll hemma hos oss med våra närmaste vänner och helgen efter det är det Luciafirande på mitt jobb. Den helgen ska vi passa på att handla färdigt alla klappar. Helgen efter det fyller min mormor år (vilket brukar vara en av decembers höjdpunkter) och veckan därpå är det då Julafton.

I morgon ska jag adventspynta och mysa på skyltsöndag med maken, tjejerna samt mina föräldrar. Vi ska fika inne i stan och jag ska köpa varsin present till barnen. Sen brukar vi ringa till svärfar och önska trevlig första advent och därefter dricka lite glögg på kvällen.

Trevlig första advent allesammans!

Pinsamt!

Om man inte kan skilja på det faktiskt sagda ordet vs det ihopfantiserade och dessutom inte själv klarar av att säga sanningen och sen stå för vad man har sagt, ja då har man stora problem. Jag tror bestämt att det finns hjälp att få mot problem av den arten.

Tack och adjö.

Känner mig....

... något piggare idag och är helt feberfri. S är fortfarande hängig men har ingen feber och leker obehindrat. Maken och J sover i dubbelsängen och kaffet smakar alldeles särskilt gott idag. Huset är tyst, jag har lite tid framför datorn och S sitter bredvid mig och klipper ut små papperslappar ur en gammal skvallertidning.

Livet är ändå rätt ruskigt bra ibland.